doom country

Artist: Kjellvandertonbruket
Album: Doom Country
Bolag: Startracks
Betyg: 4
Genre: Rock

Före detta E.S.T-basisten Dan Berglunds Tonbruket är inne på sitt sjätte studioalbum. En slags supergrupp där också Anders Werliin (Wildbirds & Peacedrums) och Martin Hederos ingår. Christian Kjellvander kom på den snillrika idén att bjuda hem dem för att spela in ett gemensamt album. Musiken gnisslar och badar i ett släpigt mörker med mycket delay och reverb. Nick Caves värsta domedagsprofetior, öken-americana och southern gothic-romaner är definitiva hörnstenar. Kjellvander känns pånyttfödd och behövde något som bryter av hans lite för strama ensidighet. Tonbruket anammar och förfinar hans uttryck. Han får ett större djup än någonsin och hans rustika approach verkar även tygla kvartettens mest bångstyriga sidor. A match made på en karg landsbygd.

Fredrik Söderlund

 


the_perfect_candidate_still3_e2888frazor_film_al-mansouros_establishment_for-audiovisual_media-scaled

En kvinnas val

Originaltitel The perfect candidate

Svensk titel En kvinnas val

Regi Haifaa Al-Mansour

Producent Haifaa Al-Mansour

Manus Haifaa Al-Mansour och Brad Niemann

Foto Patrick Orth

Roller Mila Al Zahrani, Nora Al Awadh, Dae Al Hilali, Khalid Abdulraheem, Shafi Alharthy m fl. Saudiarabien 2019

Längd 1 tim 41 min

Distributör Folkets bio

 
     

Det har hänt mycket kring kvinnors rättigheter i Saudiarabien de senaste två åren. Bland annat så tillåts dem som sista land i världen köra bil, resa utomlands på egen hand utan manlig förmyndare när de fyllt 21 och gå på universitetet. Ett välkommet framåtskridande innebär dock att jämlikheten är långt ifrån färdigutvecklad och regissören Haifaa Al Mansour hittar kryphål i sin första saudiska film sedan succén Den gröna cykeln (Wadjda, 2012). 

I En kvinnas val (The Perfect Candidate) spelar en strålande Mila Al Zahrani läkaren Maryam som jobbar på en liten klinik på den saudiska landsbygden. Hon möter ständiga påhopp från män som inte vill ha hennes behandling för att hon är kvinna. Det värsta hindret är att gången upp till sjukhuset inte är asfalterad och att skötarna får tröska igenom en lervälling där sjukhusbårarna fastnar och patienterna blir lämnade alldeles för länge. Hennes krav hörsammas inte från politiskt håll och det går så långt att Maryam ställer upp som kandidat i kommunvalet för att få sin vilja fram. En kvinnas val kommer förmodligen inte att flytta några ideologiska berg i hemlandet, men gör oss i väst mer medvetna om att det fortfarande finns en ihållande problematik trots progress.

Trots att Al Mansours film är ett välvilligt och viktigt debattinlägg så dras den med problem. För att vara en film som trotsar det patriarkala samhället är den förvånansvärt uddlös. Det märks att Al Mansour numera är en del av ett amerikanskt maskineri där hennes film känns dragen genom en mer förenklat Hollywood-filter. Merparten av En kvinnas val känns lite för snäll, prydlig och småputtrande. Man frågar sig också var tecknen från en uppenbart eskalerande konflikt med Iran tar sig uttryck. Allt är lugnt, tyst och fridfullt på ett nästan spöklikt sätt. Inte en tillstymmelse till stridigheter i bakgrunden. Detta är visserligen inte filmens fokus, men autenciteten blir smått lidande. 

Filmens förtjänster finns däremot att finna i Patrick Orths (Min pappa Toni Erdmann, 2016) fina varma foto och den ömsinta skildringen av Maryams far som kämpande musiker.
Intressant är också att Al Zahrani har skrivit in sig i filmhistorien som den första kvinna att spela huvudrollen i en saudiarabisk film. I hemlandet är hon en välrenommerad tv-skådespelare sedan många år. Hennes varsamma och dedikerade porträtt av Maryam är starkt. Både som en polemisk kraft mot etablissemanget och någon som innerligt vårdar relationen med sina syskon. Al Zahrani är en skådespelare som vi säkert får se mer av i framtiden. Förhoppningsvis får hon ett mer krävande tuggmotstånd där möjligheten ges att visa upp sitt register. 

Fredrik Söderlund


Dolce Ur Aska

Artist: Dolce

Album: Ur aska

Bolag: NORR arts

Betyg: 4

Genre: Pop

 

”Ur aska” är som titeln säger en ny början. Tidigare bandkonflikter är vatten under bron och Dolce står starkare än någonsin. De är mer aktuella och kända än allmänheten har koll på. Deras svidande vackra låt Vårvisa dyker upp i en svensk reklamfilm för ett visst telefonbolag. De har alltså subtilt tagit sig in i våra medvetanden och är värda all uppmärksamhet. Dolce bygger sin musik utifrån en vistradition där både Fred Åkerström, Cornelis Vreeswijk och Monica Zetterlund står som ledstjärnor. Allt ramas in av en organisk bandsättning där Mattias Glavå (Anna Järvinen, Joel Alme, Dungen etc) har lagt på sin varma ljudbild som ett semiproggigt täcke. Den kompletterar Umeå-duons vassa och snyggt sävliga låtbygge alldeles utmärkt. 

 

Fredrik Söderlund


575559

Artist: Torres

Album: Silver tongue

Bolag: Merge/Playground

Betyg: 4

Genre: Rock

Det är omöjligt att höra Torres (Mackenzie Scott) barndom i ett kristet hem med kyrkokörer på menyn. Hennes förkärlek för Broadway-musikaler lyser också med sin frånvaro. Den 29-åriga amerikanskan dyker snarare ner i dunkelt och smärtsamt vackert universum där referenserna stavas på ett helt annat sätt. I de bästa stunderna låter Scott som en poppigare PJ Harvey korsat med vännen Sharon Van Ettens mörkare elektroniska sida. “Silver tongue” är en slags revansch efter sjukdom i familjen, att bli droppad av ett skivbolag och att hitta tillbaka till sin musa efter ett uppbrott. Torres låter metallisk på Good grief, romantisk på akustiska balladen Gracious day och som en gotisk gudinna på Two of everything. Det här är årets hittills starkaste skiva. 


Fredrik Söderlund

 


uber

  1. Günter Schickert – Überfällig
  2. Joy Division – Unknown pleasures
  3. Wire – 154
  4. Throbbing Gristle – 20 jazz funk greats
  5. Cluster – Grosses Wasser
  6. Roedelius – Jardin au fou
  7. Roberto Cacciapaglia ‎– Sei note in logica
  8. Roedelius ‎– Selbstportrait
  9. Thomas Leer & Robert Rental – The Bridge
  10. Michael Rother – Katzenmusik
  11. Fleetwood Mac – Tusk
  12. Pop Group – Y
  13. This Heat – This Heat
  14. Only Ones – Even serpents shine
  15. Richard Pinhas – Iceland
  16. Popol Vuh – Die nacht der Seele: Tantric songs
  17. Pyrolator – Inland
  18. Clash – London calling
  19. Patti Smith Group – Wave
  20. You – Electric day
  21. Linton Kwesi Johnson – Forces of victory
  22. Gang of Four – Entertainment!
  23. Fall – Live at the witch trials
  24. Undertones – The Undertones
  25. Magazine – Secondhand daylight

BomanDream

Artist: Alice Boman

Album: Dream on

Bolag: Adrian recordings/Border

Betyg: 4

Genre: Pop

Alice Boman har verkligen filat på sitt uttryck. Från att bara ha gjort ett par ep:s kommer debutalbumet efter nästan sju år. Hon är hyllad utomlands och är frekvent använd i amerikanska tv-serier. Hennes skira och drömska ballader är som klippta och skurna för att dyka upp i en David Lynch-film. Musiken kan direkt härledas till vackert klingande källor som El Perro Del Mar, Twin Peaks-sångerskan Julee Cruise och Portishead. Hjärtesorgen, uppbrottet och saknad är temat och “Dream on” är ett stillsamt rop på hjälp när de känslomässiga såren ska försöka läka. Boman vill hela tiden behålla en intim nerv i musiken oavsett vilken riktning den tar. Hur genomträngande vemodigt hennes första album än är så finns en känsla av hopp i slutändan. Det är en imponerande balans.

Fredrik Söderlund


nick-cave-ghosteen-690x690

1 Nick Cave And The Bad Seeds
Album: Ghosteen
Bolag: Ghosteen Ltd/Border

Jag kan inte minnas att jag har fällt tårar första gången jag hörde en skiva. Det är omöjligt att inte bli gripen och så oerhört tagen när Nick Cave bearbetar sin sons död, som föll ner för en bergssluttning för fyra år sedan. Varje ton och stavelse känns som en vädjan att kunna ställa tillbaka klockan.

BigThief_UFOF

2 Big Thief
Album: U.F.O.F
Bolag: 4AD/Playground

Big Thiefs trick är att blanda kuslig lo-fi med vemodig folkpop. Mixen är enkel, men oerhört effektiv. Bandets andra skiva “Two hands” från i år är en rockigare historia, men “U.F.O.F” är en melodiös pärla som döljer en svärta under ytan. 

FKATwigs_Magdalene

3 FKA Twigs
Album: MAGDALENE
Bolag: Young turks/Playground

Efter Nick Cave så är det här förmodligen årets sårigaste och mest själsblottande skiva. Genom ett intelligent Björk och Kate Bush-filter har Tahliah Debrett Barnett skapat ett postmodernt popalbum som går rakt in i hjärtat. 

 

Låtlista

Årets bästa låt är…Lil Nas X: Old town road. Jag har hört den oändligt många gånger, men tröttnar aldrig. Den är briljant på alla sätt och vis. Ett lånat Nine Inch Nails-beat, den hillbilly-ironiska texten, Lil Nas X släpighet och en hook att dö för. 




Kategorier