Whitney Houston-kommentar i BT, 2012-02-13

13Feb12

Ännu en ikonisk stjärna är släckt

Senast den gamla klyschan ”det var bara en tidsfråga” snurrade runt i huvudet var i somras när Amy Winehouse gick bort. I lördags gjorde den sig sorgset påmind igen. Sångerskan Whitney Houston hittades död på ett hotellrum i Beverly Hills. Hon blev 48 år gammal. Förmodligen orkade inte hennes kämpande och blödande hjärta slå längre.
Hennes livsbana var tragisk, kantad av lika djupa dalar som höga toppar. När hon trädde fram och kort och gott blev ”The Voice” på 80-talet växte hon snabbt till en av årtiondets största och mest framgångsrika artister vid sidan om Madonna, Michael Jackson och Prince.

Mitt starkaste minne av Houston är comebacken 1998 och såriga uppbrottsalbumet ”My love is your love”. Hon hade dragit sig undan ett fokuserat musikskapande, tagit skådespelar-stigen och blivit en showbiz-diva i klorna på maken Bobby Brown som hon 1993 fick dottern Bobbi Kristina tillsammans med.

Men hon kom tillbaka vackrare, bättre och starkare än någonsin. Soulpopproducenten Babyface gav henne nytt självförtroende och några av karriärens bästa låtar i ”It’s not right but it’s ok”, ”Heartbreak hotel” (så här i efterhand den mest sorgsna låt hon spelade in) och megaballaden ”I learned from the best”.

Det kanske mest tragiska är att Houston försvinner med jobbiga bilder i tydligt minne. På senaste turnén var hon märkbart präglad av ett längre drogmissbruk och framstod som en blek låga som snabbt höll på att brinna ut.

Kusligt är också att hon figurerat i helt skilda sammanhang i mitt liv på sistone. Dels i Liv Strömquists briljanta bok och teaterföreställning ”Prins Charles känsla”, men även i en textrad på Thåströms kommande skiva. Jag kan inte komma ifrån att tolka dessa tecken som små omen.

Whitney Houston lämnar efter sig sex riktiga album på 24 år, två soundtracks och en julskiva. Och det är ändå det som i slutändan räknas. Att hon på ett eller annat sätt gått sida vid sida och påverkat så många i min egen 70-talsgeneration. Gett oss minnen, nostalgi och stor musik.

Vila i frid Whitney och fortsätt att sprida ditt evangelium i din vackra soulgospel-himmel.

Annonser

Filed under: Uncategorized   |  Leave a Comment