Animal Collective på Mejeriet – konsertrecension för HD

17Nov12

Animal Collective
Mejeriet, Lund
Fredag 16 november
Pop
Betyg: 4

Hur många band låter helt unika 2012? Band som inte är trötta och lättigenkännliga upprepningar från det som varit. Förra Mejeriet-spelningen var smockfull upp till taklamporna. Hypen kring albumet ”Merriweather Post Pavilion” var enorm. Nya ”Centipede Hz” har blivit lite slappt mottagen och publikskaran lite mindre. Personligen tycker jag det är gruppens starkaste sedan 2005. Bandets mest vemodiga och kontrollerade historia hittills.

Animal Collective är en helt egensinnig entitet. Ett experiment som växt fram ur doser av kreativitet och öppenhet för hur man begåvat skruvar popmusik tre varv för mycket. Deras konserter är alltid en lika visuell fest som deras omnimusik är fysisk.

Den här gången står bandet i en mun. Gigantiska tänder som skiftar i grönt och rött ligger som rader runt scenen. Färgexplosioner projiceras på duken längst bak. Bildspelet innehåller Disneyfilm, gelégubbar, kaleidoskopiska effekter, värmekameramontage och rymdskepp avlöser varandra. Allt får känslan av ett surrealistiskt laboratorium där fyra vetenskapsmän står i varsitt hörn och skapar en ljuv ljudkrasch. Lite som olika stationer från biologin i högstadiet. Fast istället för att karva i begagnade kohjärtan så kramar Deakin, Panda Bear, Avey Tare och Geologist fram musik som borde vara patentskyddad.

Blåhåriga Tare är dirigenten, bandets egen Brian Wilson som styr intensiteten tillsammans med Panda Bear bakom trummorna. Ett par låtar är lite Skalman i ät & sov-klockaläge med betoning på sov. Men tempot dras snabbt upp och konstpauserna förlåts.

Sonisk lekskola? Praktpsykedeliskt flum? Sinnesvidgande? Allt detta och mer därtill. Det bubblar, spritter, skaver, väsnas, smeker och överraskar. Konserten går från popsymfonier som ”Pulleys” och avslutande ”Amanita” till tribalt frenetisk technominimalism i ”Brother sport” och ”Peacebone”. ”Monkey riches” är kanske de bästa sex konsertminuter jag upplevt det här året. Lite vimmelkantig och uppspelt går jag tillbaka ut i en smällkall novembernatt som just blev lite varmare.

Fredrik Söderlund

Advertisements


No Responses Yet to “Animal Collective på Mejeriet – konsertrecension för HD”

  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: