Daniel Gilbert: ”Nowadays Daniel can’t even sing” – skivrecension för BT

03Apr13

Daniel Gilbert

Daniel Gilbert
Album: Nowadays Daniel can’t even sing
Bolag: Gaphals/Border
Genre: Pop/Rock
Betyg: * * *

Nowadays Clancy can’t even sing är en fantastisk låt med Buffalo Springfield – supergruppen med bland andra Neil Young och Stephen Stills som fick sitt genombrott innan allas blomstrande solokarriärer. De gjorde en slags uramericana som blandade country, pop, soul, svepande epik och rock. Borås-bördiga Daniel Gilbert gillar hela nostalgipaketet. Och visst smyger det sig in ett Neil Young-hälsande solo i sista låten. Gilbert syns numera i husbandet Augustifamiljen i På spåret. Antagligen har merparten av tittarna ingen aning om att han fick namnge Broder Daniel. Ni vet bandet som har gjort en av modern tids bästa svenska album med Broder Daniel Forever för 15 år sedan.
Gilbert kallar själv sin första grupp för sitt högstadium och tiden som Håkan Hellströms gitarrist som hans universitetsutbildning. Fin sammanfattning. Hellström har varit en plantskola för många popmusiker av idag.

Det går att hitta väldigt många platser på Gilberts musikaliska karta. Den tydligaste geografiska riktningen är över Atlanten och mer moderna USA-darlings som My Morning Jacket och Dean Wareham. På nätterna drömmer Gilbert säkert dammiga drömmar om stora barnyards, vidsträckta bergslandskap i Rocky Mountains och en tid då outlawcountryn regerade i första hälften av 70-talet. Han nämner till exempel Waylon Jennings som en stor inspirationskälla.
Visst kan Gilbert sjunga, även fast det svajar en hel del. När det spricker snyggt nasalt låter han som Jonathan Donahue i Mercury Rev. Ibland blir gnället för manierat och nästan lite väl medvetet skevt.

Albumets perfekta popsång är den finurligt betitlade H.M.S. Grief. Gilbert sjunger om hur desperationen dödade karaktärens hjärta. Du kan nästan se framför dig hur det där sorgeskeppet seglar runt på uppgivenhetens hav med sångaren längs fram i fören som försöker tygla känslovågorna. Blås och trummor bär stadigt upp melankolin. Efterföljande Whatever been done är också en favorit. En och annan svulstig ballad hade gärna fått tryckas in istället får några midtemposträckor. Gilbert har det där inom sig, det känner man.

Nowadays är inte ett klockrent album. Den vill gira flitigt mellan genrer, humör och temperament. Lite som nämnda Buffalo Springfields initiala tolkning av rockmusik en gång i tiden. Kanske kräver det att man faktiskt måste komma från USA och Kanada ursprungligen. Som en hyllning till landet i väst från västkusten i Sverige är andra soloskivan dock en bra lägesrapport.

Fredrik Söderlund

Annonser


No Responses Yet to “Daniel Gilbert: ”Nowadays Daniel can’t even sing” – skivrecension för BT”

  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: