”En familj – August: Osage County” – filmrecension för BT

28Feb14

August Osage County 4

En familj – August Osage County
Regi: John Wells
Med: Meryl Streep, Julia Roberts, Juliette Lewis, Julianne Nicholson, Ewan McGregor m fl.
Kategori: Drama
Betyg: * * *

Violet Weston (Meryl Streep) är cancersjuk och pillertrillande mor till tre döttrar där Barbara (Julia Roberts) är äldst. Vi får direkt en glimt in i Violets mörklagda och dammiga hem. Hennes irriterade röst kommer från ovanvåningen och ekar genom huset. Befallningarna och skriken är till hennes alkoholiserade make Beverly. Några dagar senare tar han livet av sig och hela familjen samlas för att dela sorgen.
John Wells film, som bygger på en Pulitzerprisad pjäs av Tracy Letts, har ett klassiskt dramaupplägg – en söndrig släkt träffas kring ett uppdukat middagsbord där en tragisk händelse får hemligheter och skandaler att avslöjas.

Det tar inte lång tid innan anklagelserna börjar flyga som knivar i luften och spydigheterna sticker hål i de anhörigas själar. Ändå känns det inte alltid så rörande som det är tänkt. Filmade teaterpjäser är ofta som ordet säger, väldigt teatrala. De psykologiskt drivna är ofta gapiga, högljudda, fysiska och elaka. De behöver inte vara det, men En familj sällar sig till raden. Karaktärerna spelar över och subtiliteten är oftast utsuddad. Det finns fantastiska exempel som 60-talsfilmatiseringarna Vem är rädd för Virginia Woolf? och Lång dags färd mot natt. Intentionen med En familj är dock inte att vara lågmäld. Här ska allt kastas i ansiktet som pajer av ångest. Filmen kryper in och lägger sig någonstans mellan habil och stor ensemblekonst.

Barbara har utspridda gråa hårstrån, klär sig illa och fräser ilsket. Hon är härjad och sviken. Attribut som gör att vi i publiken inte kan tveka på hennes mående. Roberts får visa att hon är en aktris utöver tramsiga komedier där hon springer omkring och ler i varje scen. En familj är framför allt en mental brottningsmatch mellan två skådespelare.
Streep gör ännu ett klassiskt porträtt. Uppslitande, nervigt och Oscarsnominerat. Hon har redan landat tre statyetter och har 13 nomineringar. Vissa av dem är diskutabla. Hon har blivit en slags institution när det kommer till både Oscarsakademien och sin generations pålitliga fixstjärnor. Rollen som Violet är inte en av de diskutabla. Här pendlar hon mellan pest och kolera när det kommer till verbala förnedringar. Bitterheten hos både mor och äldsta dottern är 100 procent. Violet tror själv att hon är gjord av känslomässigt pansar, men hon bryter också ihop som vilken mänsklig varelse som helst.

En familj går upp och ner som en vågig divan. Trovärdigheten brister stundtals och konflikterna blir lite stabbigt forcerade. Ofta orkar du inte ta in all själslig galenskap. Du tröttnar på det eviga vrålandet och de väntade porslinskastandet. Men det finns också oförglömliga passager och utmärkta scener som sätter sig som terapeutiskt tuggummi.

Fredrik Söderlund

Annonser


No Responses Yet to “”En familj – August: Osage County” – filmrecension för BT”

  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: