”Filmfåglar” – artikel för Vår fågelvärld

08Apr14


Förra året gick det holländska dramat Kauwboy upp på svenska biografer. Filmen handlar om en pojke som tar sig an en kajunge. Men hur har egentligen fåglar porträtterats genom filmhistorien? Filmskribenten Fredrik Söderlund gör sin egen skådning och hittar både kallblodiga mördare, svanar på flyttning och djup vänskap.

kauwboy

Kråkor och korpar
Korpen är en fågel med mycket mytologi och mysticism bakom sig. I skräckfilmernas fall är den nästan uteslutande dödens fågel, sinnebilden för illvilja och något förebådande.
Det har gjorts cirka tio filmer baserade på Edgar Allan Poes gotiska dikt The Raven. Utan att ha sett alla känns versionen från 1935 med Boris Karloff (Frankenstein) och Bela Lugosi (Dracula) i huvudrollerna som den starkaste.
Kirurgen Vollin lyckas rädda livet på dansaren Mary. Han förälskar sig i henne och drabbas av ett maniskt raseri när kärleken inte besvaras. Vollin är även besatt av Poe och har en uppstoppad korp, vars gigantiska skugga tornar upp sig som ett uttryck för hans galna tillstånd. Han beskriver fågeln som en dödssymbol och något som kan rubba hela universum. Melodramatiskt och kusligt än idag.

raven 1935

The Raven 1963

Som en total motpol till ovanstående film har vi kultregissören och producenten Roger Cormans Korpen (”The Raven”, 1963). Magikern Bedlo har blivit förvandlad till en korp av magikern Sacarabus och vänder sig till en tredje magiker, Craven, för att få hjälp. Tillsammans beger de sig till Scarabus slott för att bryta förtrollningen med hjälp av en häxbrygd och välsignelse. Cormans film är en lättsam skräckkomedi där en klassisk ensemble radas upp – Jack Nicholson innan han blev känd, Vincent Price, Peter Lorre och Boris Karloff (där vi kan notera kopplingen till 30-talsfilmen). Korpen har en vag koppling till Poe-dikten, men är en mer parodisk och charmig B-film än något fasansfullt.

Damien är djävulens son. Det visar sig inte minst i Omen II (1978), där han bland annat i skepnad av en kråka tar livet av personer han inte gillar. Fågeln verkar vara ett sändebud från helvetet.
Det första offret är en gammal dam som får en hjärtattack medan kråkan sitter och iakttar henne från sänggaveln. Det andra mordet är blodigt, hänsynslöst och rått. Kråkan attackerar en kvinna på en landsväg och pickar ihjäl henne som det värsta av rovdjur. Filmen är knappast någon klassiker i sig, men den sistnämnda scenen måste nog räknas som det mest obarmhärtiga en filmfågel någonsin gjort.

damien-omen-2-1978
“People once believed that when someone dies, a crow carries their soul to the land of the dead”. Citatet är hämtat från den dystopiska framtidsskildringen The Crow (1994). Orden är baserade på en myt om hur en kråka kan ta tillbaka en människas själ och få henne att återvända till jordelivet. I huvudpersonen Eric Dravens fall är det en gruvlig hämnd på en hop gangsters som dödat både honom och hans flickvän. En svartkråka blir hans ledsagare när han kommer tillbaka från graven. Stiliserade slow motion-scener visar hur han blir en dödsmaskin. Fågeln är här en beskyddande ängel. Visserligen en kolsvart sådan, men en som tjänar som guide i en värld där allt är bortom räddning.

the crow

Världsresenärer på nära håll
”Varför flyger fåglar? För att överleva. Flytten är en kamp mot döden”.
Med de orden inleds den franska dokumentären Flyttfåglar (”Le Peuple migrateur”, 2001) – ett ruskigt imponerande praktverk om hur nära vi faktiskt kan komma med rätt teknik och respekt. Vi hör vingslagen, andetagen och upplever att vi flyger sida vid sida med fåglarna. Tranor, storkar, svalor, kanadagäss och doppingar, för att nämna några. Alla är de med och bidrar till en jorden runt-resa som tar oss över alla de sju kontinenterna. Det framgår också hur långt varje fågel flyger. Till exempel så flyger svanarna i snitt omkring 3 000 mil per år. Den vithövdade havsörnen är inte helt oväntat mäktigast av alla. Vackrast är fjällugglan, som verkar beskåda oss rakt igenom filmduken.

Flyttfåglars tillkomst och skapandeprocess är lika fascinerande som filmen i sig. Den tog fyra år att sammanställa, och filmmakarna födde upp de fågelindivider som deltog själva från födseln, storkar och pelikaner inräknade. De nyfödda ungarna tränades i att flyga tillsammans med filmteamet. Fåglarna fick också se kamerautrustningen i tidig ålder så att de inte skulle bry sig om kamerorna utan uppträda naturligt. Materialet filmades från ultralätta flygplan, flygskärmar och varmluftsballonger men även från lastbilar, motorcyklar, motorbåtar, fjärrstyrda robotar och krigsfartyg från den franska flottan. Flyttfåglar är på många plan det mest unika porträttet av fågelsläktet genom filmhistorien och dedikerad till den franska ornitologen Jean Dorst.

flyttfåglar

Tre mästerverk
När man säger orden ”fågelfilm” kommer nog de flesta att tänka på Alfred Hitchcocks Fåglarna (”The Birds”, 1963) i första hand. En inte alltför sympatisk skildring av de tvåbenta djuren som flyger ovanför oss, men en rasande skicklig film där människan och naturen hamnar på kollisionskurs.

Fåglarna får räknas som den mest apokalyptiska filmen i genren, där fåglarna framför allt får liknas vid ett massivt hot. Allt är frid och fröjd innan Melanie plötsligt blir anfallen i en båt. Händelserna eskalerar och till sist har tusentals fåglar tagit över staden. De blir mördarmaskiner. Någon måste anklagas och Melanie blir hackkycklingen. Den snobbiga kvinnan från staden anses vara den som lockat dit fåglarna. Hon blir anklagad för att ha en förbannelse vilande över sig.

Påhittigheten i skräckmästarens film är mästerlig än idag – scenen med telefonkiosken, attacken på vinden, utanför skolan och när fåglar väller fram genom en skorsten är alla inskrivna i rysarhistorien för alltid. Hitchcocks film kan också räknas som den första i raden av katastroffilmer med djur i huvudrollerna, där både Hajen (”Jaws”, 1975) och Cujo (1983) kan sälla sig till sällskapet.

Tippi Hedren and children in a scene from THE BIRDS, 1963.

Alan Parkers film Birdy (1984) är lika mycket en ungdomsskildring som en gripande berättelse om besatthet och kärlek. Birdy är intagen på en anstalt för krigsdrabbade efter en traumatisk händelse i Vietnam. Han sitter oftast i en katatonisk ställning och stirrar upp mot fönstret i cellen likt en inspärrad fågel. Han är helt enkelt fången i sin bur. Bästa vännen Al, även han skadad i kriget, försöker återfå Birdy till ett normalt tillstånd genom bilder och berättelser från när deras vänskap var som starkast.
Filmen pendlar mellan sjukhusscenerna och upptågen flera år tillbaka i tiden. Den kanske roligaste tillbakablicken är när Birdy bygger sin egen ornikopter för att kunna flyga så länge som möjligt i luften utan att krascha. Han räknar ut både vikt och densitet med exakta mått.
Så småningom blir Birdys bästa vän den gula kanariefågeln Perta. Han bygger en bur till henne som tar upp halva rummet och omhuldar henne som om det vore hans eget barn. Den är genom Perta som Birdy börjar tappa greppet om verkligheten och går in i en värld där fåglar fyller hela hans tankeverksamhet.

birdy-1984-06-g

Den kanske bästa filmen i genren är Ken Loachs Kes (1969), om vänskapen mellan arbetarklasspojken Billy och en tornfalk som han döper till just Kes.
Billy lever i ett missbrukarhem där han skyfflas runt som en oduglig trasa. Skolan är också ett helvete. Han har hamnat på fel spår i livet. När han tar sig an en falk glömmer han bort det vanliga och miserabla livet hemma för en stund. Fågeln blir hans själsfrände. När han är med Kes känner han sig säker och accepterad. Den enda som ser pojkens glädje runt sin nyfunna vän är en lärare som själv är intresserad av fåglar.
Billy kämpar för ett drägligt liv bland gruvor, tegelradhus och fabrikslandskap. Kes blir hans väg ut ur det här, hans tysta vän och frihetens budbärare. Loachs film är inte bara en vanlig skildring av ett intressant möte mellan djur och människa utan också en djup och rörande film om gemenskap, kärlek och flykt från vardagen. Det går också att tolka filmen som bilden av ett orättvist samhälle där den lägsta klassen har glömts bort och får klara sig själv. I det här fallet genom gränslös vänskap.

Kes 4

Kärlek eller ornifobi?
Det finns onda och goda även i fågelfilmvärlden, men de för sällan krig mot varandra. Det är inte frågan om revir. De är snarare ett hot mot, eller har en djup vänskap med, människan. Kanske för att de antingen är onåbara uppe i luften eller kan tämjas nere på marken. Eller både och, som i äventyrsfilmen Ladyhawke (1985) där kvinnokaraktären (spelad av Michelle Pfeiffer) har förvandlats till en hök efter en ödesdiger kärlekshistoria.

Vad betyder då alla liknelser och symboler? Möjligen att miljökatastrofer finns omkring oss om vi fortsätter att exploatera naturen. I Hitchcocks fall hade han läst en liten artikel om en kvinna som blivit överfallen av en fågel. Det var nog inte svårare än så. Att blåsa upp något litet till något chockerande.
Många av filmskaparna har kanske själva en grav ornifobi eller kärlek inför släktet och vill bearbeta eller visa detta för publiken. Det finns en förhöjd känsla i att bli vän med någon eller något som uttrycker sig utan ord. En del filmer använder också mytologin kring arter för att ibland förvandla dem till både mördare och vänner. Hur som helst så kommer filmhistorien att gå vidare med en eller flera fåglar inblandade.

Andra fåglar i filmhistorien

* Mårten Gås i Nils Holgerssons underbara resa (1962)
* Kanadagässen i Den långa resan (”Fly away home”, 1996)
* Fjällugglan Hedwig i Harry Potter-filmerna (2001-2010)
* Papegojan Iago i Aladdin (1992)
* Drottningens korp i Snövit och de sju dvärgarna (”Snowy white and the seven dwarfs”, 1937)
* Brevduvorna i Storstadshamn (”On the Waterfront”, 1954) och Samurajens väg (Ghost Dog, 1999)

TEXT: FREDRIK SÖDERLUND



No Responses Yet to “”Filmfåglar” – artikel för Vår fågelvärld”

  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: