Jeff Mills med Malmö Symfoniorkester – konsertrecension för Gaffa

18Feb16

João Messias-13.jpg

Jeff Mills med Malmö Symfoniorkester
Malmö Live, Malmö,
onsdag 17 februari 2016
Recenserad av Fredrik Söderlund
Betyg: 5 av 6

Från de mörka klubbarna i Detroit i slutet av 80-talet till de fina salongerna på 10-talet. Jeff Mills var en av hjärnorna bakom musikkollektivet Underground Resistance – en slags politisk antites mot både mainstreammusik och Reagan-regeringens backlash mot landets arbetarklass. Framför allt den svarta befolkningen. En hotfull låtklassiker som Punisher från 1991 låter fortfarande otäck och aggressiv.
Ungefär samtidigt som technon föddes i Detroit så blommade housen upp i Chicago. Derrick Mays Strings of life är fortfarande ett vackert epos lika viktig för den elektroniska musiken som Joy Divisions Transmission var för postpunken.

Därför känns det helt naturligt att Jeff Mills står omringad av en gigantisk stråkorkester på Malmö Lives vackert inramade scen. Publiken är långt ifrån inbitna techno-heads. Nostalgikerna finns så klart här, men också den betydligt äldre publiken som snarare har Malmö Symfoniorkester som ”husband”. Mills fjäderlätta beats smälter ihop snyggt med de överdådiga arrangemangen som är perfekt avvägda under dirigenten Christophe Mangous regi. Det blir en pulserande möte där stråkarna förhöjer och förtydligar Mills melodier.

Detroit-technon blandade den tyska elektroniska musiken och amerikanska discon med minimalistiska kompositörer som Philip Glass och Sheffield-industri som Cabaret Voltaire. Den mörka och skeva sidan hörs det inte någonting av ikväll. Men det gör ingenting. Skönheten, den stilfulla och sofistikerade tar plats. Ett lysande exempel på hur en genre kan utvecklas genom snille och smak.

Projektet har titeln Light of the outside world som enligt artisten själv är ”utformat som ett koncept som adresserar det känsliga förhållandet till tid, understryker verket också hur oumbärliga båda genrer, den klassiska och elektroniska musiken, är och hur de upprätthåller sina starka fundament samtidigt som de smider nya föreningar för framtiden”

Mills väljer låtar från hela karriären och avslutar med den legendariska The Bells. Musiken hade gärna fått vara mer monoton och renodlat elektronisk på sina ställen. Ibland tar orkestern överhand lite väl mycket och Mills blir en stående bisittare. Men när konceptet funkar är det en sagolik upplevelse som fyller ut Mills musikidéer till max. Det ligger liksom något magiskt över hela framträdandet. När du hör orkestern börja tassande för att sedan låta Mills komma in och allt stegrar och nästan vill ta sig upp genom taket till en högre galax går det inte annat än att sitta med det där leendet på läpparna. Det som betyder att du ser någon egensinnigt och nyskapande.

Mottagandet är bland det varmaste jag har sett på länge och den djupt rörde Detroit-sonen applåderar både orkestern och publiken i utbyte.

Annonser


No Responses Yet to “Jeff Mills med Malmö Symfoniorkester – konsertrecension för Gaffa”

  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: