Fibes oh Fibes – skivrecension för HD

20Apr12

Fibes Oh Fibes
Album (Universal)
Pop
Betyg: 2

80-talet formade hela min framtida musiksmak. En spretig Robert Smith-frisyr vakade över min säng. Jag ville krypa in i Echo & The Bunnymens skivomslag. Jag tyckte på allvar att Pet Shop Boys och New Order skrev popmusik värd att dö för. Jag borde förmodligen älska Fibes Oh Fibes oblyga vurm för det chockrosa årtiondet. På förra albumet ”1987” sjöng en åldrad Kim Wilde duett på ”Run to you”. Nya och fjärde fullängdaren sneglar mer åt 70-talets amerikanska västkust.
På sju år har de har gått från soulrock och Burt Bacharach genom Björn Skifs, Prince och Curtis Mayfield. Alltid med en fläckfri produktion framrattad på dyra mixerbord.

Fibes Oh Fibes är duktiga, sympatiska och anakronismälskare. Kruxet är att de saknar en egen stil och bara återanvänder barndomens skivsamling. Så pass att de funkar som en matkvarn där köttfärsen är välsmakande men profillös. Detta är gruppens största problem – distansen blir enerverande. Du kan nästan aldrig ställa dig upp och säga ”ah, det här låter som Fibes oh Fibes”. På bandets hemsida kan man rösta på vem som ska pryda omslaget till nya skivan som en rolig facebook-lek. Inte ens där kan de bestämma sig för vilken väg deras profil ska gå.

Efter att ha lyssnat igenom skivan åtskilliga gånger kan jag bara minnas två spår. ”Apex of the sun” är albumets självklara pophit. ”! (Take no)” är fantastisk i sin dramatik, sitt kluriga arrangemang och sin mörka botten. Resten svävar förbi som snygga tapeter med för lite klister.
Till skillnad från musikaliska fransosförebilderna Phoenix lånar inte svenskarna från historien för att stöpa om till egentintad musik. Resultatet blir snarare radiopop som går hem i alla väder med för mycket av andras kläder. Duktig kitsch som låter som ironisk arkeologi. Kärleksfullt men urblekt.

Lyssna istället på:
Prefab Sprout – ”Andromeda heights” (1997)
Deportees – ”Islands & shores” (2011)
Phoenix – ”Wolfgang Amadeus Phoenix” (2009)

Fredrik Söderlund

Filed under: Uncategorized   |  Leave a Comment